Visste du detta om papegojor?
1. Fjäderdräkten innehåller antibakteriella pigment
Psittacofulvin, informellt kallad för psittaciner, är ett bakterieresistent pigment som är specifika för papegojfåglar. Pigmentet återfinns i skarpa röda, orange och gula färger i fjäderdräkten och motverkar nedbrytning av fjäderdräkten. I en studie som publicerades i Biology Letters 2011 exponerade forskare olika färger av fjädrar för den fjäderskadliga bakteriestammen bacillus licheniformis och fann att psittacofulvinpigment hjälpte till att skydda fåglarnas fjäderdräkt från angrepp.
Källa: Edward H. Burtt, Max R. Schroeder, Lauren A. Smith, Jenna E. Srokaand och Kevin J. McGraw 2010 The Royal Society Publishing
2. Papegojor är zygodactyla
Alla papegojfåglar, hackspettar, fiskgjusar samt vissa ugglor har utvecklats till att vara partåiga, så kallade zagodactyla. Det betyder att de två mittersta tårna (2 och 3) pekar framåt och de två yttersta tårna (1 och 4) pekar bakåt – något som kan liknas med ett X eller ett K. Denna anatomi gör det möjligt för fåglarna att få exceptionella egenskaper när det kommer till klättring, gripförmåga, jakt och födosök. Den vanligaste fotkonstruktionen hos fåglar är tre tår fram och en tå bak, så kallade anisodactyla.
3. Alla papegojor är inte tropiska
Det finns ungefär ett 350-tal papegojarter världen över. Av dessa lever de flesta i tropiska eller subtropiska klimat i Asien, Australien, Afrika och i Syd- och centralamerika. Ett fåtal arter bryter trots allt normen och lever i alpina områden. En av dessa är den endemiska keapapegojan (Nestor notabilis) som lever i de rikliga snölandskapen i Nya Zeeland. I den subtropiska bergskedjan Sierra Madre Oriental i Mexiko, som ligger 1150 mil därifrån, häckar den utrotningshotade tallparakiten (Rhynchopsitta terrisi) på 2000-3000 meters höjd. Tallparakiten lever i främst barrskogar med mycket tall mixad med ek. Men vänta nu, varför heter den tallparakit när tall är giftigt för papegojor? Det är givetvis en myt att tallträd innehåller gift som är skadliga för papegojor. Ni kan lugnt fortsätta använda tall i era burar och voljärer. Om ni inte gör det är det dags att börja – rekommenderas varmt! 🙂 Det förekommer även papegojarter som numera lever i europeiskt klimat efter att ha rymt från fångenskap. Det kanske kändaste exemplet är Stuttgartamazonen som det finns en särskild artikel att läsa här på hemsidan.
4. Papegojarter ser i regel identiska ut mellan könen
Man kan i regel inte skilja på könen mellan olika papegojarter med blotta ögat. Honor och hanar ser mer eller mindre identiska ut, med några få givna undantag. Det säkraste alternativet för att urskilja kön i både tama och vilda bestånd är ett DNA-test eller en analys av beteendemönstret. Ett undantag från den gyllene regeln är dock ädelpapegojor (Eclectus roratus). Arten är sexuellt dimorf och man trodde länge att honan med sin röda och lila fjäderdräkt och hanen med sin intensivt gröna var två olika arter. Nedanstående bild talar sitt tydliga språk. En tydligare förklaring om vem som är hona och hane behövs väl inte? 🙂
Källa: Robert Heinsohn The Journal of Avian Medicine and Surgery 2008
5. Papegojor gillar också lammkött
De flesta papegojfåglar är allätare och äter således vad som kan hittas i sitt närområde – ungefär som Skandinaviens motsvarighet till en kråkfågel. Kosten kan bestå av allt från frön, nötter, frukt, skott, blommor, insekter och till och med kött. I Nya Zeeland observeras regelbundet Keapapegojor och Kakapapegojor äta kött. I slutet av 1800-talet betraktades fåglarna som ett hot mot bönderna då de jagade får ur deras besättningar. Keor förföljdes och dödades av bönder ända fram till år 1986 då arten blev upptagen på rödlistan. Regnbågslorikiter observeras regelbundet äta kött från utfodringsplatser i Australien, trots att de är frukt- och nektarätande fåglar. Kom ihåg att vilda fåglar och våra fåglar i fångenskap har olika näringsbehov och förmåga att tillgodogöra sig föda. Det är av flertalet anledningar inte lämpligt att erbjuda animaliskt protein till en fågel i fångenskap. Bakteriella infektioner orsakade av kolibakterier, aeromonasbakterier och pseudomonasbakterier kan orsaka inflammationer i krävan. Även sockerrik mat och kolhydrater kan bidra till en överväxt av svampen Candida albicans.
6. Papegojor är riktiga hantverkare
Att papegojor är intelligenta är vi alla överens om. Men är de tillräckligt intelligenta för att använda verktyg och redskap? Forskare på University of York och University of St. Andrews har hittat det första beviset för att papegojor använder verktyg i sin vardag. Vasapapegojor (Coracopsis vasa) har observerats i fångenskap använda verktyg för att tillgodogöra sig kalcium från snäckskal. De använde småsten och kärnor från dadlar med en imponerande teknik för att äta det pulveriserade innehållet från snäckorna – för att stunden senare stöta upp innehållet till en väntande hona. Mums fillibabba! 🙂
Källa: Lambert ML, Seed AM, Slocombe KE 2015 The Royal Society Publishing
https://youtube.com/watch?v=h54gGX38cdY
7. Världsrekordet för en papegojfågels vokabulär sträcker sig till 1728 ord!
År 1995 antogs undulaten Puck i Guinness rekordbok. Han ägdes vid tidpunkten av Camille Jordan i Petaluma Kaliformien (USA) och lärde sig totalt 1728 ord under sin livslängd. Dokumentationen bestod av 6 månaders långt arbete, av 21 volontärer som observerade honom vid totalt 21 olika tillfällen. Det finns utöver detta ungefär 30 timmar av inspelat material i form av video- och ljudupptagningar som styrker världsrekordet.
8. Ädelpapegojor bestämmer könet på deras ungar
De flesta fågelarter inklusive papegojor är monogama vilket betyder att en hona och en hane parar sig och håller ihop under en hel häckningssäsong. För ädelpapegojorna ser parrelationen väldigt annorlunda ut. Visste du att en ädelhona kan para sig med upp till 7 hanar under en och samma häckning? Hon förlitar sig sedan på att hanarna kommer med föda som räcker till både sig själv och sina ungar. Ju fler hanar desto mer mat och bättre förutsättningar är det att häckningen blir lyckad, d.v.s. att ungarna lämnar boet flygga. Den här ovanliga fortplantningsmetoden räknas som polyandri, alltså när honan parar sig med fler än två hanar vid samma häckning. För att komplicera saken ytterligare är det inte ovanligt för ädelpapegojorna att ägna sig åt polygynandri, alltså att även hanen parar sig med flera individer under samma häckning. Något som är ännu mer häpnadsväckande är att arten tycks kunna bestämma vilket kön deras ungar får. Observationer som har gjorts har visat att honor under flera år producerat endast hanar för att sedan helt plötsligt börja producera honor. Den längsta obrutna kedjan visade på upp till 20 hanar från en och samma hona. Forskning visar att ädelpapegojornas ungar under normala förhållanden har en könsfördelning och överlevnadsstatistik på 50 %. Den statistiska sannolikheten för att en hona 20 häckningar i rad endast lyckas föda upp hanar anses låg. Observationer har gjorts på flera häckande fåglar med samma resultat därav slutsatsen att de tycks kunna bestämma könet på deras avkomma. Exakt varför det är på detta sättet är oklart. Har det med tillgången på boplatser att göra för att på så sätt inte konkurrera om de dyrbara och ovanliga ihåligheterna i träden?
Källa: Robert Heinsohn Association of Avian Veterinarians 2008, Heinsohn R, Legge S och Barry S 1997, Emlen ST och Oring LW 1977.
8. Världens största kakadua spelar trummor
Det finns endast 3000 exemplar av världens största kakadua, palmkakaduan (Probosciger aterrimus). Den här arten har gäckat forskare i årtionden – som den enda djurarten i världen som spelar trummor med ett musikaliskt sinne. Forskning har kartlagt och analyserat 18 trummande hanar med över 130 st individuella trumningssekvenser. Forskningen har visat att palmkakaduan delar många musikaliska grundprinciper och tekniker med instrumentalt musicerande som vi människor ägnar oss åt; däribland tillverkning av instrument, uppträdande, individuella stilar, upprepande rytmik och konsekvent utövande (alltså ej slumpmässigt och improviserat). Dessa upptäckter kan ge ett fördjupande perspektiv på utvecklingen av rytmik och instrumentalmusik inom vår egen art. Djurarter som använder verktyg har alltid en koppling till ett födosökande beteende. Palmkakakaduor är därmed en unik art som använder verktyg i syfte att producera ljud. Det här mycket ovanliga beteendemönstret hör främst ihop med häckningen.
Källa: Robert Heinsohn 2017 Research Article från Science Advances, G. A. Wood Corella 1984 och 1988.